New Era Newspaper

New Era Epaper
Icon Collap
...
Home / UNFPAs ge tarekhoesib huisenūs xūna Erongob  !nâ ge ǀkhae

UNFPAs ge tarekhoesib huisenūs xūna Erongob  !nâ ge ǀkhae

2022-10-18  Staff Reporter

UNFPAs ge tarekhoesib huisenūs xūna Erongob  !nâ ge ǀkhae

Rauna Kalola

 

!Hûareas ǁAedi ǁAnǂgāsaben ǂGaes (UNFPA) ge 375 huisenūxūna kaikhâi hâ ǂkhamǀgôadi, ǀkhamǀkhā ǁgûdi tsî daisi radi tsîna Erongo ǀkharib !nâ ǂoa ge wekheb !nâ ge ǀkhae. Nē ǀkhaeb di īǁkhāsib ge Japanni di ǂhanub ge mā marisihuibaa xu ge hâ. UNFPAs ge a sorosiǁgoeǀhaos tsî ǀgamǀkhās ǀkha ra !gûǁare ǂurusib ǂnûiǂgā tsî !urus âsa mâtis ga ǂhanub tsî !kharaga !âǀhuru-aona a ǂkhâ!nâ in omarise ra dīhe ǀgôahōs ǂnamipe ǀaweǁguiga sī!nâ, tis ge UNFPAs mâisas, Loide Amkongosa ra mî. “Sida ge ra ǁawoǁawo ǂgao î di ǂkhamǀgôadi hîa sorosise ra ǁgoeǀhao tsî ǀgamǀkhāba  ǁkhaubas ase ǁkhauba-ūsoǀôana ra ǂgaode ǁîna supuse ǀgūǀkhā ǁkhā. ǁKhātis ge UNFPAsa ra ǁawoǁawo ǂgao ǁkhaehe ǁkhā ǁōǂoadi ǁgûdi di di ai!gûsa. Hânas khoesa ǀaweǁguib ǀkha tamas ka i o ǀaweǁguisa tamase nî ǀkhamǀkhās kara, o da ge sida ra ǁawoǁawo ǂgao !norasases ǁnā ǀgôa-e nî ǀgora!gâsa. ǀAms ai da ra ǁgūbas ge surigu ai a !gao!gaosa ǂkhawadība ǀamǀamsa,” tis ge Amkongosa ge mî. ǁNāpas ge Erongob di ǀkharisi mûǂamaob, Neville Andreb ǀons !nâ gowaǀîsa gere mā soab ais ge Benitha Imbambas, Arandis ǂgiǂgosi ǀawemā-ao tsî ǁkhāti a aiǂnû-aos, Erongob ǀKharisi ǀAwemā!nans disa ge mî, nē ǁaxasib a ǀō-aisa tsî ǀorose ra ī !nae!khaidi di ǀgui !khaisa nē ǀkharib !nās !aroma. “Sada ge go ǁgauhe mâtits ǀgūkhoeba a hui ǁkhāsa aitsama huisenūs xūn ǀkhaeb !nâ-ū, !gōsase kaikhâi ra ǂkhamkhoedi, ǀgamǀkhā ǁgûdi tsî daisi radi tsîna,” tis ge Imbambasa ge mî. Nausab nē ǀkhaeba kaise a ǂkharise ra mûsen, xaweb ge ǂâiǀgauba kai xū-e ra ǂâibasen tsî !khō!oa-aodi !aroma ûiba sâus ti ra ǂâibasen, !Khō!oa-aodi ge gere mî, tarekhoesib huisenxūn di ǂganǀgaub a ǀgapi tsîn hoa ǁgûna hoaǁae ǁamabas ǁkhāsib !nâ hâ tama ra isa. Innocentia Systers, xrat 7 !nâ Hanganeni ǂAm Skoli ai ra ǂgâs ge ge mî “ǀNî ǁaega se ge nē xūna ǁkhâkorobe huisenūs !aroma ūhâ tama ra i tsî ǁnā-amaga ǂhanuba nēti ī huib !aroma ǂgaoba xu ra gangan.” Nē projeks ge ǀhaehe rasa !oa US$7.4 miljunsa ge !khō1oa ǁnān hîa ǀgâsib xa !khō!namihe hâ ǂhâsigu ǀkha huis !aroma, !gōsase ǂkham ǀgôadi hîa ǁkhâǀaesenni !aroma a ǂhâbasa xūna nî hōse ide. ǀAweǁguib !oagun ge nē huisenxūna !kharaga !âgu nē ǀkharib digu ǁga nî ǂoa-ūhe. 


2022-10-18  Staff Reporter

Share on social media